Skriv ut

Ut i Hemmamarker, 21 augusti

Vi var ett femtontal skådare som samlats vid naturum denna tidiga söndagsmorgon för vidare färd ut mot ”Kattagubbens” stuga på Vannebergaholmen där dagens exkursionsledare Hans Cronert skulle möta upp. När Lotta och jag lämnade Osby i gryningen låg dimman ganska tät, men efterhand blev det bara bättre och bättre väder.

”Kattagubbens” stuga visade sig vara ödehuset som ligger på ”parkeringen” på Vannebergaholmen. Det blev lite körigt nästan direkt vi klev av bilarna, såväl brun kärrhök som ormvråk och dessutom en del småfågel. Inte blev det lättare av att vi tittade på olika fåglar och försökte enas om arten, men exkursionsledaren redde upp artbestämningen.

Trots allt som hände var det vissa som började tjata om kaffe direkt, men där var Cronert stenhård. Absolut inget kaffe förrän vi hade 50 arter.

 

Vi gick den sedvanliga vägen genom skogen ut mot holmen och vi fick se/höra bl a dubbeltrast, gärdsmyg, ärtsångare och törnsångare. Ute på holmen såg vi både ljungpipare och kustpipare, dessutom sånglärka och många stenskvättor. Äntligen var vi uppe i 50 arter så vi fick lov att fika, även exkursionsledaren hade tid att ta några droppar. Efter ett par koppar kaffe såg jag en sibirisk tundrapipare, men den underkändes tyvärr av alla övriga deltagare.

Efter kaffet tog vi oss över stengärdsgården, vilket inte var det lättaste. Här finns en stege som man skall använda, men eftersom det växer en stor berberisbuske mitt i stegen måste man vara väldigt försiktig. Det finns en enda buske längs hela långa stengärdet, men just där måste man ha stegen. Evert har tidigare lovat att ta med sekatören, men den hade han ju glömt. Väl över var det dags för nya obsar, bl a en väldigt vacker obs på en överflygande silvertärna som lyste kritvit av solen. På återvägen mot bilarna såg vi även många grå flugsnappare.

 

Programbladet hade i förväg nästan utlovat rariteter, som t ex brunglada. Några rariteter kan jag inte påstå att vi fick se, men alla deltagare var mer än nöjda trots det. Vi fick nämligen en fantastisk förmiddag med vackert väder och vi kunde räkna in ca 80 arter trots att vi inte fick se den för tillfället vanligaste fågeln i kommunen, bändelkorsnäbb. 80 arter på en förmiddag känns fantastiskt och om det nu inte blev raritetsfrossa, så blev det artfrossa i stället. Som vanligt när Evert är med bjöds vi på ett par obetalbara kommentarer, så vi hade viss skrattfrossa också.

 

Ett stort tack till Hasse för att han ordnat vackert väder, sett till så att det fanns väldigt mycket fågel och dessutom för en mycket kunnig och trevlig guidning.

Glenn Nilsson