Skriv ut

Örndagen 23 januari

Minst 36 havsörnar och minst 10 gånger så många besökare av det mänskliga slaget. Varför så rekordmånga? Jo, bra förberedelser, stort intresse och tur med vädret. Under veckan före evenemanget hade såväl Fredrik Ahlström som Patrik Olofsson föreläst om våra stora rovfåglar.

I vanlig ordning så hade det laddats upp ordentligt med örnfoder vid åtelplatsen genom familjen Jarnemo. Artikeln i Kristianstadsbladet på lördagen om deras mångåriga örnmatning, som till sitt omfång nästan överträffade reportagen från VM-handbollen, bidrog naturligtvis starkt till allmänhetens intresse.

Det kändes nästan som om huvudpersonerna, det vill sägas örnarna, insåg stundens allvar. Efter att inledningsvis ha avvaktat korparnas entré på matpaketen började örnarna efter hand att ta för sig och stannade dessutom kvar eller utförde kollektiva flyguppvisningar vid åtelplatsen eller dess närhet. Även vi som länge har observerat örn upplevde unika koncentrationer av havsörn. Eftersom så många hade ställt upp med tubkikare var det tacksamt att visa upp de magnifika fåglarna. Som vanligt informerade Lars Jarnemo, Christer Neideman och undertecknad kring örnarna, både ur ett historiskt och aktuellt perspektiv. Antalet havsörnar illustrerade väl att de olika skydds- och stödinsatser som gjorts för arten varit framgångsrika.

Vi, örnskådare, är också mycket tacksamma över Tosteberga byalag m fl positiva inställning till såväl örnarna som fågelskådare. Det är ju av stor vikt eftersom vi far genom byn, belastar vägen ut till Bodarna och kan bli ett störande inslag. Nu känns det inte alls så, inte ens idag när det p g a den kraftiga tillströmningen av besökare ett tag blev trafikkaos på den smala vägen. Om det var mat kvar till örnarna när undertecknad lämnade platsen vid pass halvtvå så fanns inte en bit kvar vare sig på grillarna eller på kakfaten hos byalagets servering. Ett stort tack för detta numera sedvanliga inslag!

Vi tror att det även fortsättningsvis finns anledning att stödutfodra örnarna här ute. Åtminstone tre skäl kan anföras:

1. Fortsätta att förbättra ungfåglarnas vinteröverlevnad
2. Ge möjligheter till goda avläsningar av ringmärkta och färgmärkta örnar
3. Ge allmänhet och fågelskådare goda möjligheter att möta havsörnar på en för både skådare och örnar lämplig plats.

Nils Waldemarsson