Skriv ut

Sandiga marker 27 maj

Foto: Linda NiklassonVid samlingen på naturum Vattenrikets parkering vid sjutiden var vi en liten skara om nio personer. Fixandet av frukostbrickor till Mors Dag visade sig vara en kraftfull konkurrent till dagens exkursion!

 

Redan vid start lät kärrsångarens härliga repertoar av härmningar från omgivande buskmarker. Gök och näktergal tävlade om vår uppmärksamhet.
Färden gick först till Sånnarna V om Åhus. Där studerade vi tillsammans de nyrenoverade segelskärmarna i utemuseet, medan trädlärkans vackra sång klingade över gräsmarkerna. Lantbrukare Bo Svensson från Ripa kunde förklara för oss den mystiska rutan av naken sand med nedgrävda plastmuggar. Här pågick en vetenskaplig undersökning av hur den omrörda kalkrika sanden återkoloniseras av olika örter & gräs samt hur olika sandlevande insektarter utnyttjar den blottlagda marken – mycket spännande! På omgivande stenmurar satt eleganta stenskvättor utposterade. Av och till for någon av dem upp i knastrig sångflykt eller gjorde utfall mot ätbara insekter i grässvålen. En ettrigt ki-ki-ki-ki-ki… från den angränsande talldungen uppmärksammade oss på det nyetablerade lärkfalkparet som körde bort såväl glada som ormvråk från sitt revir i häftiga flygattacker. På avstånd flöjtade en storspov och törnsångarens kärva ramsa lät vid P-platsen.

 

Efter en kort förflyttning till Kolhögarna N om landsvägen lokaliserade vi två av områdets juveler, en fältpiplärka och en mindre strandpipare, som båda höll till i grusgropen. Backsvalor svirrade förbi.

Vårkorsört hittades under exkursionen. Växten är giftig för kor och Hästar. Foto: Linda NiklassonVi for snart vidare söderut över Ripa sandar till Vittskövle kyrka, där den gode Evert just larmat ut en misstänkt halsbandsflugsnappare! Den teg dock under vårt korta stopp, så vi fortsatte färden mot Maglehem och de sandiga hedarna på Kumlan. Här började vi med kaffe & mackor på kullens krön till sång av dubbeltrast. Även trädlärkan sjöng och en tystlåten fältpiplärka höll till på hygget intill väg 19. Vi vandrade neråt dälden utmed skogsbrynet och lyssnade på härmsångare, trädgårdssångare och svartvit flugsnappare. Större hackspett och gröngöling lät på avstånd, medan sädesärlor och hämplingar sökte föda ute på heden. Vid elvatiden lämnade vi lokalen för ett besök på familjen Rydhagens tomt i Mörkavad utanför Degeberga, där en lundsångare sjungit några korta strofer under morgon/förmiddag. Inte heller den ville visa upp sig för exkursionsdeltagarna. Vi skiljdes åt för hemfärd strax före tolvslaget efter en lugn och skön förmiddag i vacker försommarnatur.

/Thomas Lindblad, Olseröd