Uppgifter

Kategori: Exkursionsreferat 2023

Örnräkning 7 januari 2023

Trots att det rådde svåra omständigheter med dålig sikt i vissa delar av området så blev antalet havsörnar vid årets örnräkning det högsta någonsin. Mellan 85 och 90 havsörnar räknades in!

Havsörn

I likhet med de senaste åren så stördes örnräkningen i vissa områden av olika friluftsaktiviteterna. Det handlade bl a om en störningar från spöfiskare ute vid matning vid kusten från kl 1100 och pågående gåsjakt i västra delen av Hammarsjön. Detta påverkar naturligtvis räknandet. Vidare som nämnts ovan så omöjliggjorde eller försvårade den dåliga sikten räkningen i några områden. Trots detta nådde vi de högsta antalen havsörnar som vi någonsin haft i området. Här finns ett par områden som sticker ut. Det gäller Trolle Ljungby mosse där det som mest fanns 18 örnar kring ett hjortkadaver. Vidare fanns höga antal vid östra delen av Hammarsjön och området kring Egeside. Även här var det byte eller utlagd föda som lockade. Övriga områden uppvisar likartade antal som under de senaste åren.

Läs mer: Örnräkning 7 januari 2023

Uppgifter

Kategori: Exkursionsreferat 2023

Nu är vintermatning i full gång och vi närmar oss tiden för att städa fågelholkarna.
Så vi vill åter igen informera om papegojsjukan som för vissa kan orsaka allvarliga och långvariga problem.

Vad är papegojsjuka?

Papegojsjuka, som även kallas ornithos (hos människa) eller psittakos (hos fåglar), är en bakteriesjukdom som kan spridas från fåglar till människor. Den orsakas av en bakterie som heter Chlamydophila psittaci  – därav namnet psittakos. Fåglar är bakteriens normala ”värddjur”.  Vissa fåglar som drabbas av smittan är helt symtomfria, medan andra blir milt eller allvarligt sjuka och vissa dör. Även fåglar som inte har några symtom kan vara bärare av sjukdomen, som sprids via avföringen och luftvägarna.

Människan smittas främst genom att man inandas bakterierna, som bland annat kan finnas i damm från fågelmiljöer, t.ex. i gamla fågelbon eller på fågelbord. Bakterierna kan överleva i flera veckor även om det inte finns några fåglar kvar i boet. En vanlig smittkälla är burfåglar, och det var också så som smittan ursprungligen blev känd i Europa på 1930-talet, med importerade papegojor från Sydamerika vars utsöndring av smittämnet ökade under den långa och stressfyllda båttransporten, varvid fåglarna blev sjuka och dog. Numera är smittämnet spritt både bland vilda och tama fåglar i hela världen.  Även andra djur kan få smittan, men det är mindre vanligt.

Läs mer: Information om Papegojsukan

Uppgifter

Kategori: Exkursionsreferat 2022

Fågelskådningens dag 8 maj 2022 (med rätt tipsrad)

Utmärkt väder med en nästan vindstilla men kylig morgon följdes av en solig och skön förmiddag. Cirka 80 besökare infann sig för den traditionella Fågelskådningens dag på Håslövs ängar. Antalet besökare överträffade något antalet observerade arter som sammanlagt uppgick till 66 arter. Detta trots att vi helt saknade sträckande fåglar över ängarna.

En positiv faktor denna torra vår är att de åtgärder som gjorts för att hålla kvar vattnet på ängar fungerar väl. Utan detta hade området varit mer eller mindre torrlagt till förfång för fåglarna, särskilt vadarna. Utöver rödspovarna noterades lite mer ovanliga arter som årta, mindre strandpipare, mosnäppa, svarttärna och skräntärna. Tyvärr fanns endast enstaka brushanar kvar. De brushanar som förekommit tidigare i veckan hade säkert påbörjat norrsträcket.

Som vanligt hade undertecknad knåpat ihop en knepig tipspromenad. Vi fick en pristagare med 12 rätt och fyra som delade på 11 rätt. Grattis! Vi ser till att priserna når pristagarna.

Fågelklubben tackar besökare och funktionärer för en väl genomförd Fågelskådningens dag!

Läs mer: Fågelskådningens dag 8 maj 2022